fem saker som irriterar mig å det grövsta

  • Folk som inte är skåningar som hyllar vårt landskap som om det var ett annat land. Som om det var en enda stad. Folk besöker Österlen, Falsterbo eller Torekov/Båstad och sedan har de sett allt och hyllar slätten och de vita stränderna. Ungefär som att säga att man känner fransmännens eller spanjorernas sanna själ genom att ha varit endast i Paris och Madrid under en längre tid.
  • Folk som gasar när de blir omkörda på motorvägen. Eller folk som ligger och fesar i nittio, blir omkörda och sedan kommer och kör om i hundratrettio bara för att de under inga omständigheter kan finna sig själv omkörda av en Golf 2:a (för, ja, det är en sådan jag har).
  • Velighet. Alltså, jag klarar det inte. Vissa människor har en fantastisk förmåga att klaga på och diskutera sönder allt - även om det är det bästa och/eller enda alternativet för alla parter. Många är också duktiga på att säga "men tänk om ..." hela tiden istället för att bara välja och se vad som händer. När jag utsätts för de här sidorna av folk vill jag bara ruska om den och skrika "VÄX UPP! VARKEN DU ELLER JAG ELLER NÅGON ANNAN KAN STYRA VAD EN FLYGBILJETT KOSTAR ELLER OM DET ÄR GODAST MED OXFILÉ ELLER KYCKLINGSPETT!!!!!!". Detta är ett sjukt i-landsproblem från min sida men jag tänker att om de inte kan sluta hänga upp sig på sådana här småsaker - hur tusan ska de klara sig när verkliga livet drar igång?
  • Folk som inte kan unna andra något utan att själv skryta om sina egna, sin familjs eller sina vänners bedrifter i samma andetag och få dem att låta ännu bättre. Japp, skitkul att din son räknade ut kalori- och kolhydratsinnehåll i en maträtt när han var femton - men vad har det att göra med min uppsats om katarerna? Det är inte så att jag personligen vill vara bäst - inte alls. Men ibland vill man höra "gud vad roligt för dig!" istället för att få ett lätt hånleende och en kommentar som den ovan. Och det gäller alla sådana kommentarer jag hör, inte bara riktade mot mig själv såklart.
  • När folk talar om för en hur man känner. Ingenting gör mig så frustrerad.

Long time no see!

Hej alla ni (eller bara ni, kanske ...) som läser!

Det var ett BRA tag sedan jag skrev nu. Det har såklart sina orsaker: jag är hemma i Skåne, lägger min tid på annat och så jobbar jag. Just jobbet har blivit den absolut mest bidragande faktorn till att jag inte bloggar. Jag jobbar nämligen nästan alltid och har precis kommit ur en intensiv tiodagarssession med 6-11 timmar jobb/dag. De flesta har legat runt 8-9 timmar så man åker iväg på morgonen och kommer hem när det är läggdags. Nåväl! Vad har hänt sedan sist?

Jag har fyllt tjugo, gjort systembolagsdebut (för alla er som himlar med ögonen nu är det faktiskt en viktig milstolpe i en students liv - om ni oroar er för något kan jag säga att allt INTE är uppdrucket och att en hel flaska gick åt till att laga boeuf bourguignon som somliga ju fick smaka ;) ). Vad mer? Tja, som sagt har jag mest jobbat och det är sjukt roligt den här sommaren. Förra året var det också roligt men bara när de jag umgicks med jobbade, vilket inte var varje dag. Jag pratade i princip inte med de "äldre" (alltså tjugoplus) av oklar anledning. I år är det dock ändring och nu är jag lite där det passar för stunden vilket passar mig mycket bättre eftersom jag gillar att glida runt och inte bara hålla mig till en grupp.

Det jag är mest glad över är såklart att jag kommer åka i höst, det har inte förändrats ett dugg! På jobb träffar jag hela tiden en massa fransmän som blir så glada när någon pratar lite franska och häromdagen fick jag erbjudande av en herre från Lyon att flytta dit permanent och gifta mig med hans son. Dör lite av skratt när jag tänker på det. Merparten av kunderna är verkligen hur härliga som helst, men ibland har man otur och då testas tålamodet till max. Igår var en sådan dag, men det gick bra ändå.

OCH OCH OCH nu till den för stunden viktigaste tillkännagivelsen: jag har köpt ny kamera! En Nikon Coolpix S8100. Den är så fruktansvärt bra att jag nästan gråter bara jag tänker på det. Den var lite dyr för min smak, 2490:- på MediaMarkt, men jag kände att nu när jag ska flytta utomlands vill jag ha med mig en bra kamera som tar fantastiska bilder som jag kan njuta av i många, många år efter. Jag har fotat en hel del, mest djuren och blommor eftersom de är tacksamma objekt. Jag visar ett axplock nedan! Kvaliteten blir komprimerad på bloggen så om ni vill ha de "riktiga" - säg till så fixar jag :)



















Det var allt! Har ungefär tio gånger fler bilder på kameran men det här var några. Så himla tråkigt att kvaliteten försämras av det här bloggverktyget, men så är det ibland! Vi hörs!

RSS 2.0