Att drömma om 1800-talet

De av er som känner mig vet hur besatt jag är av Englands 1700-1800-tal, både vad gäller historia, litteratur, kläder, boende ... Ja, allt. Åtminstone om man ser till engelsk överklass/övre medelklass - de andra levde ju som bekant tyvärr inte särskilt bra alls.

Nåväl. Jag har en tid varit väldigt inne på att skaffa ett skrivbord (det fungerar inte så bra att ha matbord och skrivbord i ett) och då gärna en skrivpulpet eftersom de är så små och praktiska. Jag har spanat på en inne på Örbyhus möbelaffär men den har varit ganska dyr så jag har fått stå över. Denna månaden hade jag ju som bekant lite extra pengar till mitt förfogande och hade tänkt lägga dem på en fåtölj.

Men ... när jag var på möbelaffären igår (klockan var kvart i sex på kvällen) frågade jag lite försynt om den där skrivpulpeten möjligtvis skulle sättas ned snart. Nej, sade försäljaren, det ska den inte ... Men jag kan dra av 500:-. Då blev priset riktigt rimligt (och jag insåg dessutom att den är så liten att jag inte behöver göra mig av med soffan; den får plats ändå) så jag slog till. Och fick den hemkörd. Jag gick alltså in i butiken kvart i sex på kvällen och tio minuter senare stod den hemma i min lägenhet. Den är så fantastiskt så det är inte klokt. Jag satt ett par timmar och repeterade franska verbformen imorse och jag älskar den. Den är i perfekt storlek - ni vet hur man brukar stapla en massa grejer om man har för stor yta så att det ändå blir liten plats kvar?! Den här pulpeten är så liten att man inte staplar grejer på den (förutom på överhyllan där man ändå inte skriver) utan använder all plats till studier! Jag är helt kär i den och min blå rokokostol passar så fint till kan ni tro!

Nu ska jag göra mig iordning - ikväll ska vi gå ut och äta ett gäng från klassen! Hoppas ni har det fint =D


Här ser ni miraklet. Visst är den fantastiskt fin? EuropaMöbler säljer också den ("Camilla" heter den), men är nästan tusen kronor dyrare än det jag betalade. Den finns i vitt också, för er som undrar. Nu har jag ytterligare en bit artonhundratal i mitt liv!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0