kmolander

Det fina med att plugga, förutom alla bra grejer man lär sig och alla nya människor som går in och ut ur ens liv som halvt i en dimma, är att man alltid ser ljuset i tunneln. Nu vet jag att om tre år är jag lite närmre min så kallade frihet då jag får göra lite som jag vill. Jag ska nog fortsätta två år till på ett mastersprogram så att jag får en ännu finare examen att visa upp. Men det tar vi då. Nu drömmer vi om en resa till Oregon och Washington State och vandring i skogar som aldrig tycks ta slut. Kanske kommer jag dit, kanske inte. Kanske hamnar jag i ett kloster i södra Frankrike och stannar en eller ett par månader, eller så åker jag kanske till Rumänien och vandrar i Transylvanien och hoppas på att jag träffar en vampyr eller så.

Eller så stannar jag här. Ni ser det fina i att plugga? Ovissheten i stabiliteten - du har något att göra idag men imorgon ligger världen för dina fötter.

Dziękuję bardzo.