Äventyr

Jag hade tänkt uppdatera himla fint med diverse bilder på lägenhet och hur mycket jag myser och sådär men det blev platt fall pannkaka på den fronten. När jag så väl kommer till min fasters lägenhet på Söder är jag genomsvettig (jag hade min trekiloslaptop i ryggan - ajajaj!) och vill bara slänga av mig packningen, gå till ICA för att köpa choklad och sedan verkligen dö i soffan framför Bones.

Den gubben gick inte.

När jag kommer fram och upp till åttonde våningen låser jag först upp säkerhetslåset och skall sedan äntligen låsa upp huvudlåset. Fan också! Jag har fått fel nyckel. Kommer inte in i lägenheten. Har ingen back up-plan för jag fick ju nycklarna på posten i förra veckan och var säker på att de var rätt. Och inte direkt så att jag kan testa nyckeln, dörren den passar till ligger ju liksom 65 mil bort. Hur som haver fick jag lite panik och ringde mamma. Konstigt nog höll jag mig trots det lugn som en filbunke och det var inte förrän jag insåg att INGEN kunde komma och lämna extranycklar (jag har släkt mindre än tio mil bort vilket inte är någonting i Stockholm) som jag blev liksom ledsen, panisk och ARG. Jag gick runt där på Drakenbergsgatan och grät av ensamhet. För jag kände mig så himla himla ensam och liten och ignorerad. Sedan ringde jag Sofia och sen åkte jag dit (hit). Så nu sitter jag här och skriver på hennes macbook medan hon packar inför flytten till Umeå. Komiskt att när jag flyttar 70 mil gör hon också det ... Nåja.

Saknar alla därhemma! Imorgon åker jag till Uppsala. Tåget går 08:11 så jag är uppe tidigt och sådär. Skulle tippa på att jag är hemma igen vid en fyra, så efter det får ni välan en uppdatering eller två.

Nu ska jag sätta igång ett avsnitt Bones och sedan får jag försöka sova tror jag ...

Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0