Vikten av kontinuitet i grundskolan
Idag i Skånska Dagbladet kunde vi läsa om det icke-förbättrade betygsnitt hos elever som går ut nionde klass. Drygt 11% av alla som tog examen i somras är inte behöriga till gymnasieskolans nationella program, vilket innebär att de inte uppnått målen i antingen svenska, engelska eller matematik. Efter förra årets (lika) katastrofala resultat satsade Skåne på att få in fler behöriga lärare samt extra resurser för att målen skulle nås av fler än 89%.
Dock undrar jag - eftersom artikeln mycket väl kan vara missvisande - huruvida man endast satt in resurser för niondeklassare, eller om det var en genomgående förändring för högstadieelever? Med tanke på dagens pengafixering är jag benägen att tro att man endast satsat på niondeklassarna. Om så är fallet, är jag inte ett dugg förvånad över att resultaten inte förbättrats. Kommer man till nionde klass utan tillräckliga kunskaper i kärnämnena är det otroligt svårt att komma ikapp, speciellt med tanke på att man samtidigt måste läsa 14 kurser utöver kärnämnena. Att sätta in resurserna i slutskedet av högstadieutbildningen är enligt min mening ett bevis på att skolledningen i Skåne inte tänkt igenom planen, utan i panik satsat där man tror att problemet ligger.
Det är bra att de tar sig an problemet - det är dock i hur man tar sig an det felandet ligger. Som tidigare nämnt kommer dåliga förkunskaper i kärnämnena i nionde klass inte kunna förbättras hos alla de som inte har godkänt. Därför anser jag att resurserna borde sättas in långt tidigare. I låg- och mellanstadiet läggs grunden för hur vi talar, skriver och tänker. Lärarna här måste sluta se på eleverna som barn som borde få leka och ha kul istället för att sitta i skolbänken. Jag håller delvis med eftersom barn inte är kända för sin koncentrationsförmåga. Vi kommer dock inte ifrån problemet att om man får leka lär man sig inget. Såvida man inte slår ihop lära och leka! Alla barn vill utforska sin omgivning, och om de har kompetenta lärare som klarar av detta, hade högstadiet med alla sina krav inte varit så långt borta längre. Det är för mig självklart att en person i fjärde klass ska ha koll på den svenska grammatiken - i alla fall omedvetet. Det ska flyta i tal och skrift (så länge inte personen lider av inlärningssvårigheter, varpå man naturligtvis får satsa på andra medel) och stavningen ska vara god, men krav på perfektion skall inte finnas.
Jag måste dock skjuta in att det inte enbart är den lättsamhet grundskolan idag sköts med som leder till dåliga betyg, utan även lärarna. Som lärare har man det yttersta ansvaret för barns inlärning, och detta måste fungera. Även om jag inser att det kan bli "orättvist", anser jag att lärarna SKA kollas upp för at se hur de sköter lektionerna. Det finns lärare som är underbara personer men som inte tar sitt yrke på allvar, och jag säger: bort med dem. Är man inte kompetent borde man inte få jobba på skolan. Det gäller även för lärare som är kompetenta kunskapsmässigt, men inte personlighetsmässigt. Att det ska daltas med personerna som - frivilligt - tagit på sig ansvaret att undervisa barn och lära dem hur samhället fungerar är fullständigt idiotiskt. En läkare eller psykolog som inte är tillräckligt bra på sitt yrke blir av med sin licens - varför gäller inte det lärare, som har ett precis lika stort ansvar?
För att återknyta till första åsikten: se till att lärarna är kompetenta i samtliga grundskolans led - inte bara i nian! Då kommer eleverna med tillräckliga kunskaper till högstadiet, vilket underlättar enormt. Att högstadielärarna ska belastas med misstagen och latheten från låg- och mellanstadielärarna är absurt. Skärpning!
Dock undrar jag - eftersom artikeln mycket väl kan vara missvisande - huruvida man endast satt in resurser för niondeklassare, eller om det var en genomgående förändring för högstadieelever? Med tanke på dagens pengafixering är jag benägen att tro att man endast satsat på niondeklassarna. Om så är fallet, är jag inte ett dugg förvånad över att resultaten inte förbättrats. Kommer man till nionde klass utan tillräckliga kunskaper i kärnämnena är det otroligt svårt att komma ikapp, speciellt med tanke på att man samtidigt måste läsa 14 kurser utöver kärnämnena. Att sätta in resurserna i slutskedet av högstadieutbildningen är enligt min mening ett bevis på att skolledningen i Skåne inte tänkt igenom planen, utan i panik satsat där man tror att problemet ligger.
Det är bra att de tar sig an problemet - det är dock i hur man tar sig an det felandet ligger. Som tidigare nämnt kommer dåliga förkunskaper i kärnämnena i nionde klass inte kunna förbättras hos alla de som inte har godkänt. Därför anser jag att resurserna borde sättas in långt tidigare. I låg- och mellanstadiet läggs grunden för hur vi talar, skriver och tänker. Lärarna här måste sluta se på eleverna som barn som borde få leka och ha kul istället för att sitta i skolbänken. Jag håller delvis med eftersom barn inte är kända för sin koncentrationsförmåga. Vi kommer dock inte ifrån problemet att om man får leka lär man sig inget. Såvida man inte slår ihop lära och leka! Alla barn vill utforska sin omgivning, och om de har kompetenta lärare som klarar av detta, hade högstadiet med alla sina krav inte varit så långt borta längre. Det är för mig självklart att en person i fjärde klass ska ha koll på den svenska grammatiken - i alla fall omedvetet. Det ska flyta i tal och skrift (så länge inte personen lider av inlärningssvårigheter, varpå man naturligtvis får satsa på andra medel) och stavningen ska vara god, men krav på perfektion skall inte finnas.
Jag måste dock skjuta in att det inte enbart är den lättsamhet grundskolan idag sköts med som leder till dåliga betyg, utan även lärarna. Som lärare har man det yttersta ansvaret för barns inlärning, och detta måste fungera. Även om jag inser att det kan bli "orättvist", anser jag att lärarna SKA kollas upp för at se hur de sköter lektionerna. Det finns lärare som är underbara personer men som inte tar sitt yrke på allvar, och jag säger: bort med dem. Är man inte kompetent borde man inte få jobba på skolan. Det gäller även för lärare som är kompetenta kunskapsmässigt, men inte personlighetsmässigt. Att det ska daltas med personerna som - frivilligt - tagit på sig ansvaret att undervisa barn och lära dem hur samhället fungerar är fullständigt idiotiskt. En läkare eller psykolog som inte är tillräckligt bra på sitt yrke blir av med sin licens - varför gäller inte det lärare, som har ett precis lika stort ansvar?
För att återknyta till första åsikten: se till att lärarna är kompetenta i samtliga grundskolans led - inte bara i nian! Då kommer eleverna med tillräckliga kunskaper till högstadiet, vilket underlättar enormt. Att högstadielärarna ska belastas med misstagen och latheten från låg- och mellanstadielärarna är absurt. Skärpning!
Kommentarer
Trackback
