kmolander

Häromveckan var jag ute och gick en sväng för att rensa tankarna lite och hamnade (det var menat så, hehe) på Örbyhus slott. Som är otroligt vackert. De som bodde där var hemma så det kändes lite (väldigt) konstigt att spatsera omkring men ja, har de öppet för allmänheten så har de. Här kommer några bilder i alla fall! De är uppladdade i kronologisk ordning och de sista bilderna är från en skogstur jag tog innan jag begav mig hemåt igen.

Jag älskar att vara hemma när posten kommer. Tycker det är skitcoolt när det ramlar in genom brevfacket! Jag är ju så van att behöva gå till postlådan och det är inte riktigt samma grej tycker jag, även om det också är spännande. Här hör man ju liksom om man är poppis eller inte, postlåda är mer vinst eller förlust! I skrivande stund damp det ner lite i postlådan, men inget roligt. Kan inte ni börja skriva brev till mig???? Mail är så tråkigt och visst är det kul med telefonsamtal men jag, som är en 1700/1800-talsjunkie ÄLSKAR att få brev. Det är så fint på något sätt och så är det något man lagt ned mycket tid på. Telefonsamtal kräver att båda har tid och dessutom glöms ju detaljerna bort. I ett brev har man dem svart på vitt och de suddas inte ut!

Idag vacklar jag mellan att stanna hemma och tvätta (har inga rena strumpor) eller åka in till Uppsala och plugga. Då jag har tenta imorgon tänker jag prioritera plugg framför rena strumpor så jag åker in om en timme ungefär, ska möta upp några klasskompisar och plugga. Strumpor behöver man ändå alltid så jag kan lika gärna köpa dem nu som om en vecka. Och så ska jag ragga tag på en mandelkvarn också, har lite pengar kvar på Cervera att använda.

Nu ska jag kila in i duschen, vi hörs :)

Idag är jag uppe med tuppen. Halv sex vaknade jag och hoppades att klockan var två så att jag skulle få sova vidare. Men det var inte ens lönt att sluta ögonen så jag satte igång TV:n istället. Om en kvart ska jag bege mig till tåget och åka in till Uppsala, idag blir en dag vigd i studiernas tecken. På tal om vigd har jag börjat fundera på vad jag ska läsa som biämne, vacklar mellan ekonomi (som det mest lutar åt), socialantropologi eller religion. Tänk att läsa religion i södra Frankrike med katarismen kvar i varenda gammal mur och borg. Nej, nu tänker vi praktiskt här.

Nu ska jag dricka upp min actimel och sedan bege mig! Vi hörs.

Jag har återupptagit mitt flöjtspelande som varit dormant under sommaren. Nu spelar jag mer än jag gjorde när jag hade lektioner i det - lite smått galet, men så är det. Nu är det kul! Till och med övningarna är roliga. Antagligen eftersom jag inte måste göra dem utan får göra precis som jag vill. Efter tentan ska vi dra ihop ett gäng och spela tillsammans, förmodligen går jag med i V-dalas spelmanslag också. Kanske. Vi får se om de spelar något jag gillar ... Är så himla kräsen!

Nu ska jag koka en kopp kaffe och sedan gräva ned mig i studier. Tenta på fredag!!!

Nu ska jag krypa ned i sängen, läsa en stund och titta lite på Cats. Är barnsligt förtjust i den musikalen och har nog sett den en triljon gånger. Film är det perfekta botemedlet mot allt!
Btw, morfar - om du har tråkigt om dagarna när vädret är grått och blåsigt kan du ju alltid sätta igång "Down Periscope" (Ubåtsfilmen du fick låna) så lär du få dig ett gott skratt. Det är nog en av de roligaste filmer jag sett! Mormor gillar nog också den =D

Imorgon ska jag plugga och så måste jag handla. Tandkrämen är slut och så ska jag se om jag kan få tag på lite billigt kött, är sugen på en gryta. Så då ska jag investera i lagerblad också.

På tal om investeringar är det lustigt hur mycket jag "behöver" som jag alltid tagit för givet hemma. Som en potatisstötare. Eller en potatispress, för den delen. Pressad potatis är ju gudomligt. Och en HANDKVARN, ni vet en sån man spänner fast i bokhyllan? Jag är så van vid att ha allt sådant nära till hands att jag inte tänker på att det kan användas ibland, som till exempel på fredag då vi har eftertenta-fest och jag tänkte baka macarons och ta med till klassen. Men det går ju inte - jag har ju ingen mandelkvarn. De är iofs inte så dyra men jag har ingenstans att fästa den. ÅH. Det ultimata hade varit om man hade haft mitt hus (66:an) i garderoben så att man kunde plocka lite när man ville. Ni vet, öppna, sticka in handen, ta det man behövde och sen stänga igen.

När jag kommer hem i jul, mamma, vill jag ha kanelbullar och ett glas mjölk (!). Det är inget kul att baka bullar utan köksassistent, det blir inte lika fluffigt och gott :(

Natti! <3

Det här hade jag velat ha som tavla ovanför min säng alt. över mitt matbord. Finaste någonsin, älskar färgerna! Det är dock löjligt dyrt så idén läggs på hyllan tills det att jag har så pass lite skam kvar i kroppen (och tillräckligt mycket pengar på banken - samtidigt!) att jag känner att det är moraliskt försvarbart att bränna en sjundedels studiepeng på TYG. Bara tanken ger mig ångest, så oroa er inte. Det här blir nog aldrig en tavla hemma hos mig. Men visst är det underbart?




Källa

Ååååh jag blir så irriterad. Idag hade jag tvättid klockan 17 (de har nya tvättider här i huset så nu kan man tvätta tre personer/dag istället för två) men när jag kommer dit är det någon som har igång tvättmaskinerna??!! Vad tusan tänkte jag och gick ut för att titta på bokningstavlan. Hör om min häpnad om de inte satt upp en lapp där det står att de nya tiderna inte börjar gälla förrän den 1/10! När jag var och bokade i torsdags eller fredags hade de INTE satt upp den lappen och, ja. What to do? Nu har jag i alla fall bokat om tills på torsdag klockan 14. Fint. Då har jag en ordentlig tvättid som faktiskt är MIN nu då. Hm.

Mamma, tänk vilken tur att jag varit shoppingberoende så länge - annars hade jag ju inte haft några kläder!

Ikväll ska jag ligga i soffan. Är så HIMLA trött efter att inte ha sovit ordentligt på hela helgen (fyra timmar i fredags, 11 timmar i lördags och så fem timmar inatt). Märker hur gammal jag börjar bli - rutiner är så fint.

Det fina med att plugga, förutom alla bra grejer man lär sig och alla nya människor som går in och ut ur ens liv som halvt i en dimma, är att man alltid ser ljuset i tunneln. Nu vet jag att om tre år är jag lite närmre min så kallade frihet då jag får göra lite som jag vill. Jag ska nog fortsätta två år till på ett mastersprogram så att jag får en ännu finare examen att visa upp. Men det tar vi då. Nu drömmer vi om en resa till Oregon och Washington State och vandring i skogar som aldrig tycks ta slut. Kanske kommer jag dit, kanske inte. Kanske hamnar jag i ett kloster i södra Frankrike och stannar en eller ett par månader, eller så åker jag kanske till Rumänien och vandrar i Transylvanien och hoppas på att jag träffar en vampyr eller så.

Eller så stannar jag här. Ni ser det fina i att plugga? Ovissheten i stabiliteten - du har något att göra idag men imorgon ligger världen för dina fötter.

Dziękuję bardzo.

Igår var en fin dag. Den inleddes med föreläsning klockan tio, därefter lunch och plugg fram till, nja, halv fyra ungefär då prat om pojkar och filmer och parodier tog över. Vid fyra gick vi en sväng på stan (jag och tre tjejer från klassen) för jag ville se om jag kunnde hitta riverdance-skor. Ja, alltså inte steppskor men i den modellen. Det gjorde jag inte, inte till ett pris som passade mig i alla fall.
Sedan åkte jag hem och lade mig på soffan och tittade på Halv åtta hos mig, bästa. Kvart över åtta tog jag tåget in till Uppsala igen för att gå på O'Connors (irländsk pub mitt i Uppsala) och lyssna på livemusik och dricka äppelöl. Vid nio mötte jag en tjej från klassen och vi gick in tillsammans och beställde och pratade om det stora och det lilla men framförallt om studier.
Sedan stötte jag på en trevlig amerikan i baren, Jason hette han och var ute på en jorden-runtresa. Han hade nyss kommit från en tvåveckorsvandring i Abisko. Lyckost honom. Honom pratade vi med hela kvällen fram till ett ungefär då jag traskade tillbaka till stationen och tog tåget hem.
Fin kväll, jag kommer nog bli stammis på O'Connors.

Jag har fruktansvärt svårt för Måns Zelmerlöv. Främst för att jag under ett flöjtläger träffade en tjej som kände honom och det hon hade att säga var inget trevligt, direkt. Utöver det har jag svårt för hela honom - han känns så himla lismande och vem orkar?

Nåja. På nyårsafton har Romeo och Julia premiär på Göta Lejon i Stockholm och Loa Falkman spelar Fader Laurence. Jag vill se Romeo och Julia, dels för att det är Shakespeare men också för att Loa Falkman är med. Frågan är bara om man orkar sitta en hel pjäs med M.Z. i spetsen. Hehhh. Lisette Pagler (som spelar Julia) är också riktigt bra, åtminstone efter vad jag såg när hon vann "Jakten på Julia". Hmm.

Vi får väl se hur mycket olja och vax jag kan svälja under en kväll?

Idag har jag varit i Gävle och träffat Emma, som är gift med min kusin, och deras dotter Nora, tre år. Vi har gått i affärer, lunchat, pratat böcker och fikat. Träffade även Emmas syster och hennes pojkvän innan jag drog till tåget.
Då det var en "shoppingträff" har jag såklart shoppat lite. Böcker, såklart. Hamnade i ett litet bokkoma, främst eftersom jag och Emma tydligen har snarlik boksmak. Köpte SJU böcker vilket är absurt, men det var OK priser och jag skippar oljerock och väska så who cares, liksom? Köpte för ovanlighetens skull övervägande svenska böcker (5 av 7), mest för att de böcker jag köpte var så HIMLA tjocka och det tar lite längre tid på engelska. I alla fall. Det blev de här böckerna:

1. The Crimson Rooms (Katherine McMahon)
- London, 1924. As Britain comes to terms with the aftermath of war (WWI), Evelyn is still haunted by the death of her brother James in the trenches. So when Meredith arrives at her house, claiming to have been James's lover, and the mother of his child, Evelyn's World is thrown into confusion.
2. Outlaw - Meet the Godfather of Sherwood Forest (Angus Donald)
- When he's caught stealing, young Alan Dale is forces to leave his family and go to live within a notorious band of outlaws in Sherwood Forest. Their leader is the infamous Robin Hood. A tough, bloodthirsty warrior, Robin is more feared than any man in the county. And he becomes a mentor of Alan; with his felllow outlaws, Robin teaches Alan how to fight - and how to win. But Robin is a ruthless man - and although he is Alan's protector, if Alan displeases him, he could also just as easily become his murderer ...
3. Caipirinha med Döden (Maria Ernestam)
- När Ericas sambo Tom berättar att han vill ta en paus i deras förhållande rasar hela Ericas värld. Hon som trodde att deras liv tillsammans var perfekt! Sent en kväll när Erica tröstat sig med några glas vin ringer det på dörren. Utanför står en stilig man som presenterar sig som Döden. Och utan att Erica riktigt har förstått hur det gått till, har hon bjudit in honom. Döden visar sig vara en charmerande man som gärna lagar fantastiska middagar och vet att uppskatta livets goda. Dessutom är han en bra lyssnare och beter sig alltid som en oklanderlig gentleman. Inte konstigt Erica låter sig charmas. Men att inleda en relation med Döden får alltid oanade konsekvenser ...
4. Främlingen (Diana Gabaldon)
- (Baksidetexten är så himla lång att jag inte orkar skriva den)
5. Slända i Bärnsten (Diana Gabaldon)
- (Baksidetexten är så himla lång att jag inte orkar skriva den)
6. Sjöfararna (Diana Gabaldon)
- (Baksidetexten är så himla lång att jag inte orkar skriva den)
7. Trummornas Dån (Diana Gabaldon)
- (Baksidetexten är så himla lång att jag inte orkar skriva den)

För övrigt är jag alldeles slut. Tunga böcker och sist en Nora att bära på tar på krafterna. Så jag slänger in handduken nu. Orkar. Inte. Mer. Idag. Ska slänga mig i soffan och läsa, skitsamma om jag får mindre sömn.

Natti!

Godkväll där ute. Eller inne. Var ni nu än må befinna er.
Jag har haft en underlig dag. Kanske framförallt en ytterst besynnerlig natt. Jag kunde inte sova på grund av lätt överdosering av kantareller (de gör sig bäst i sås eller på mackan har jag märkt) och när jag väl somnade var det endast för att drömma minst sagt lustiga drömmar. Jag borde kanske gå till en drömtydare?
I drömmen ska jag åka hiss, men jag hittar ingen. Jag har ingen särskild destination men jag vet att jag måste åka hiss, annars blir det inge bra! Till slut springer jag på någon som säger "Andreas från Idol är där borta vid hissen, han kan hjälpa dig!". Så jag drar dit. Det är en mycket lustig hiss som mest påminner om en ubåtslucka (ni vet tornet där man går ner i båten?). Andreas säger hej, jag säger hej. Sedan säger han "Det finns bara plats för en i första skjutet så du får sitta ovanpå och hoppa in sen.". Som om det var världens mest normala grej klättrar jag alltså upp på hissen. Och den far iväg. Upp, upp, upp. Sen gör den ett knyck och jag faller av och hänger fast i hisslinorna. Det blir bungyjump och jag mår allt annat än bra (tror kantarellerna gjorde sig påminda där ...) men håller mig fast. Sedan vaknar jag, mitt i hiss-bungyn.

För övrigt har jag haft en lustig dag, men ändock en bra sådan. Till middag blev det stekt torsk med hollandaisesås och kokt potatis. Gott. Vaniljglass till efterrätt.

Nu ska jag sova bort min förskräckliga huvudvärk. Ni vet väl att det bara är att ringa om det är något?

Häromveckan såg jag en dokumentär om grisar och deras intelligenskvot. Galet. Så nu har jag sjuka svårigheter med att äta KÖTT, vilket stör mig eftersom det är bra mycket dyrare (och tyvärr inte lika gott ...) med vegetarisk mat. Idag stod jag på Hemköp och tittade på nötfärsen de har extrapris på i veckan. Det vände sig liksom i magen vid tanken att äta kött. Det går nog över snart (låter så himla morbid här, jadå) men tills dess: kan inte jag få lite tips på goda, billiga och näringsrika vegetariska rätter? Jag älskar svamp. Så ni vet.
Och jag käkar fortfarande kyckling, fisk och kräftdjur så det går bra med sådana rätter också. Och inga knepiga ingredienser som man bara använder till typ en rätt. Det ska bli ett naturligt flow, ser ni.

Ikväll står kantarellpiroger på menyn. Imorgon blir det nog potatis- och morotsplättar.

Påminn mig att köpa hem tonfisk, kronärtskockor och lax. Det är så jädra gott!

På söndag är det val. Frågan är - rött, blått eller SD? Det finns de som säger att SD inte är ett rasistiskt parti - och det är de kanske inte heller. Inte nödvändigtvis enligt deras valmanifest. Vad de däremot säger är att de vill ha ett tvång på invandrare att de ska lära sig svenska, assimilisera sig till det svenska samhället och JOBBA. Har man inget jobb utan lever på bidrag ska man inte få vara här. Om vi tar hur Hitler kom till makten som exempel - när de gick till val 1933 hade de som kampanj att man skulle föra krig mot och bekämpa kommunismen. För att kunna utföra detta krävdes en ny lag - Ermächtigungsgesetz - vilken gav Hitlers parti en fullmakt att stifta vilka lagar de ville. Detta röstades i Riksdagen genom med 441 för och 94 mot - fullmakten gavs Hitlers parti. Att Hitler kommit till makten berodde i huvudsak på den otroliga kommunisträdsla som fanns, inte bara hos politikerna utan också hos folket. Så hur kommer det sig då att judarna utsattes? De var ju i huvudsak handelsmän och egenföretagare.

Det är ganska enkelt att besvara frågan, även om man inte är insatt: det var inte särskilt gott ställt i något europeiskt land och för det ville man ha en syndabock. Så man beslutade att de orena - icke-arier - var att beskylla för Tysklands och världens misär. Det är lätt att vända en situation till det sämre, som vi vet: folk gnäller och klagar och beskyller snabbt, men är väldigt sena att berömma och erkänna misstag. Ovanpå detta var Hitler olyckligtvis en otroligt duktig retoriker och dessutom vad man i USA idag refererar till som en sociopat (och psykopat): en person med så otroliga sociala förmågor att han/hon kan manipulera sin sociala omkrets till att tro vad som helst om personen i fråga. Har ni sett ett tal med Hitler? Han har en väldigt intressant teknik inte helt olik den SD sysslar med (om än inte i samma liga) - man börjar med att ta upp problem i samhället. Att trycka på känsliga punkter: bråk i invandringstäta områden; våld mot poliser; stor andel invandrare arbetslösa etc. När så åhörarna kollektivt börjar bli uppretade börjar man försiktigt ställa retoriska frågor: vem är den skyldige? Inte är det du och jag, vi Svenssons. Nej, började inte problemen när familjen "Ali" flyttade hit?

Poängen är att det tog SEX ÅR innan helvetet i Tyskland bröt loss på riktigt. Det var inte något som skedde under en natt. Långsamt lirkade sig Hitlers antijudepropaganda in i folkhemmet och vände tidigare liberala och multikulturella folk mot dem som sades bära skulden: judar, resurstagare, romer etc. etc.
Till och med efter att Ermächtigungsgesetz röstats genom tog det lång tid innan man agerade ut det som varit tanken från början. Man behövde ha hela folket med sig.

Av dessa skäl är det viktigt att INTE rösta på SD. För vissa låter SD kanske som ett parti med bra åsikter och sunda värderingar - men de gjorde Hitlers propaganda också. Läs valaffischer. Lyssna/titta på tal till folket. Tänk er att ni bor i tiden för WWII. Hade ni inte påverkats positivt? Tänkt att, ja, men så är det nog. Varför har jag inte tänkt på det förut?

Det är alltså inte endast för de som direkt drabbas av SD i riksdagen vi bör undvika att rösta på dem - det är för vår egen skull också. För att vi inte om sex+ år ska finna oss själva i en situation där en människa bara är människa om hon tillhör en viss etnisk grupp. Det är lätt att idag säga att det aldrig kommer hända - vi har lärt oss så mycket av WWII! - men se på historien. Se på judarnas utdrivning av de kristna. De kristnas utdrivning av "hedningarna". Se på hur det gick till när Spanien förslavade morerna. När romarna gjorde kristna till underhållning på arenorna. När BLOD och HÄRKOMST avgjorde om du var god eller ond, smart eller dum i England. Se på Apartheid i Sydafrika. Tänk Columbus. Tänk slavkolonierna i USA. Tänk de svenska Vikingarna. Tänk de svenska statarna. Och tänk på det som utspelar sig idag, i detta nu: Frankrikes deportering av romer.

Det går inte att säga att WWII inte kommer upprepas för att vi kan mer än vi gjorde då. Människovärdet har inte ökat. Du älskar din krets, dina närmsta. Men för dig är "Sverige" och "svenskar" ett abstrakt begrepp du endast känner genom dig själv och de dina. De du tycker om. "De andra", det är folk du inte förstår. Inte älskar, inte egentligen. Det blir tydligt i situationer som nu, när SD närmar sig de fyra procent som krävs för en plats i Riksdagen. Vad SD gör är att lyckas få dig att tro att "de andra" inte är andra svenskar - för alla svenskar är ju som du! Nej, "de andra", det är DE som skapar problem i samhället. Invandrare, flyktingar. Icke-svenskar. Är det verkligen så? Känner inte du någon eller flera invandrare? Är de inte några av de mest goda, ödmjuka människor du mött? Släpper de inte in dig i sina hem, bjuder på mat, ger dig kärlek och omtanke?

Rösta rött eller blått, vad du vill. Bara inte SD. Vad SD står för idag står de inte nödvändigtvis för imorgon eller om sex år.

Idag har jag haft städdag. Huset skiner och luktar ajax. Men inte Cillit Bang. Det luktar ju INGENTING! Hallå, liksom. När jag har slavat med diskho, handfat, kakel och spis i en halvtimma vill jag att det ska lukta RENT. Okej, det är bättre att det luktar ingenting än att det luktar orent, helt klart. Men eftersom det inte var särskilt jättesmutsigt när jag började luktade det ingenting då heller. Men jag älskar Cillit Bang. Den fixade min kran så nu behöver jag inte köpa ny stril på ett tag!

Idag hade jag planerat att ta en promenad till Örbyhus slott, men vädret är ganska tråkigt och det blåser rejält så jag tar det en annan dag ... Om jag går dit torsdag (är ledig då) har de öppet i Handelsträdgården så då kan jag ju passa på att köpa kravodlade grönsaker också, komiskt nog är det billigare att köpa därifrån än i affärerna ... Förutom meloner. Av någon anledning är de SNUSKIGT dyra. Man kan få en kvarts vattenmelon för tolv spänn på Hemköp i Uppsala men om jag skulle få för mig att köpa den på vilken gårdsodling som helst får jag betala det fyrdubbla. Galet.

Ikväll ska jag äta Keldas Orientaliska soppa, tänkte jag. Äter gårdagens rester (pasta med skinksås) till lunch så det blir bra med något mindre maffigt till middag.

Imorgon tänkte jag ha en Mors-Lilla-Lathund-dag.

Okej. Så, de flesta av er har säkert varit i Uppsala och sett allt det här. Om ni nu inte skulle ha gjort det tänkte jag lägga ut lite bilder (som jag inte tagit) på min väg från tågstationen till universitetet. Fancy, eller hur?




Centralstationen. Här går jag förbi varje morgon. Inte för att jag tittar, jag brukar vara alldeles för fokuserad på att samla kraft inför bestigningen av Drottninggatan upp mot Carolina Rediviva. Den ser inte mycket ut men folk hoppar alltså av sina cyklar och går, så brant (och långdragen!) är den.




Här är slottet som får representera Slottsbacken (jag vet inte om den heter det, men den går ju förbi parken i alla fall så i mitt huvud heter den det), eller den sista etappen av Drottninggatan upp mot Rediviva. Kalla den vad ni vill! Fint, va?




Carolina Rediviva a.k.a. Universitetsbiblioteket. Jag har inte varit här än, men jag har det med eftersom det är ett delmål av företaget att ta sig till Engelska Parken där jag har merparten av mina lektioner. Fint, va?




Här har vi Engelska Parken, eller en väg mot den. Just här brukar inte jag gå (vet inte varför, tror det beror på att jag är så rädd att inte hitta om jag går en annan väg än den jag brukar ...) men senast igår hände det när jag skulle hem!




Här är en del av Engelska Parkens universitetshus. Det finns flera, men det här är det överlägset snyggaste så jag tänker inte visa de andra. HAHA. Detta kallas "Fysikum" har jag förstått. The Svedberg Lab ligger till vänster utanför bilden så trots att detta är humanistiskt och språkvetenskapligt centrum (i huvudsak) finns det en del squints här också (titta på Bones om ni inte vet vad en squint är) =).

Det var turen från stationen till mina lektionssalar! Men jag har även en del lektioner i den här magnifika byggnaden ...




Ta-daa! Universitetshuset. Jag har haft en lektion här än så länge och det är sådär jobbigt fint. Tänk att folk bor i såna här palats. Tänk på Pemberley i Pride and Prejudice. Det går knappt att föreställa sig!



På tal om magnifika byggnader kan jag även visa "mitt" nationshus - Östgöta nation:


Ja ni ser miraklet. Jag valde den här nationen kanske främst för huset (Skåne har för övrigt ingen fast nation här i Uppsala) men också för att de har franska och engelska som huvudlitteratur. Vilket är bra, för jag tänkte studera de språken. När man kommer in ser man en enorm marmortrappa framför sig. Precis som den i "Sense and Sensibility" - nyinspelningen där han som spelar i Mamma Mia spelar Mr. Willoughby (jag har förresten aldrig sett charmen med Willoughby - han är ju bara bortskämd och ostentatious i allt han gör).

Jag vet inte riktigt vad en nation är till för egentligen, men jag kommer nog underfund med det och så fort jag gör det ska jag berätta för er. Än så länge har jag förstått att man behöver det för att få gå på nationsklubbar och så. Tydligen har en av nationerna (har såklart glömt vilken ...) jättemånga olika sorters öl. Får väl prova på det någon gång. Häh.

Så! Det kommer fler bilder efterhand, speciellt på området där jag bor, men jag har dem på mobilen och är i nuläget alltför lat för att ladda in dem på datorn. Men håll ut!

P.S. Om ni undrar varför jag inte har Domkyrkan med på bild ... Well, den är E-N-O-R-M och gör sig inte särskilt bra på foto eftersom den är så mycket, mycket, mycket vackrare i verkligheten. Så, nu vet ni det. D.S.

Okej. Så, nu har jag kommit i ordning här hemma i min lilla lägenhet i Örbyhus. Den är 32m^2 stor varav balkongen är på ca 3m^2. Jag har inga bilder på huset i sig eftersom jag tycker det är lagom pinsamt att ställa sig och fotografera ett lägenhetshus där inte bara jag, utan också flera andra, bor. Det kommer nog, men inte idag, hehe. Ber om ursäkt för de inte alltför högupplösta bilderna, kvaliteten försämras ytterligare på bloggen. Men i alla fall - VÄLKOMMEN TILL MITT HEM!




Här bor jag!



VÄLKOMMEN IN! Här är min hall. Garderoberna till höger sparade mig fina tusenlappar, så all kärlek till dem.
Om vi lyder Överste Hathi och tar höger om ...




Hamnar vi i mitt blå badrum! Jag har två duschdraperi för det räckte inte med ett. Blått och vitt. Kände att Finland kunde få lite heder. Som ni ser har jag ett fönster att spana från när jag duschar.



Så här fint är det utanför. Mitt i byn!



Om man ställer sig på andra sidan hallen från huvuddörren sett ser man det här. Byrå, lampa, spegel, äppelskål för nycklar och, bäst av allt: min utsökta stol. Återigen, ledsen för kvaliteten. Men jag tycker vi lämnar hallområdet nu och går in i ...



Mitt rum! Här sover, äter, vilar, läser och pluggar jag. Och tittar på film. Vi tar en närmre titt, vetja!



Min soffa. Så himla skön. Plädarna (och soffan för den delen) är från IKEA såklart. Lampan i hörnet har jag fått av mormor och morfar!



Här ser vi anledningen till att jag bor här uppe i Örbyhus: min studiehörna. Här finns studielitteratur, ordböcker, viktiga snobbverk man läser för att de är klassiker, kokböcker, mina favoritböcker och, såklart, högst upp till höger: min absoluta älsklingsägodel "Jane Austen Complete Novels" som jag fick i artonårspresent av mina föräldrar. Den är, for lack of a better word, perfekt.



Direkt till höger när man kommer in finner vi min matplats. Bordet har jag fått av mormor och morfar och målat om det. Stolarna köpte vi samtidigt som soffan och de fabulösa underläggen är från Svenskt Tenn. Bananer i skålen, ett måste!



Tittar vi till vänster från matplatsen ser vi min TV-hörna. Allt är hemifrån, inget är nyköpt! I bakgrunden ser vi balkongdörren. Fint.




Om vi där tittar två gånger till vänster (luring!) ser vi baksidan av min bokhylla. Som f.ö. är minst lika magnifik som framsidan! Här finner vi istället för böcker mina favoriter i filmvärlden. Allt från Star Trek Voyager, Bones och Mysteriet på Greveholm till Lost in Austen, Femte Elementet och Julie and Julia finner vi här. Gediget!



Om vi tar ett steg tillbaka till höger ser vi min fina säng med den ständigt närvarande misen som jag inte sovit utan på fyra år. Den är köpt i England och är ett minne jag inte vill släppa!




Om jag vrider på huvudet till vänster när jag vaknar på morgonen ser jag denna syn. Ett finfint fönster och min balkong. Och en ganska trevlig utsikt. Samma som från badrummet! Okej, vi fortsätter mot husets hjärta. Jag vet att ni sitter på nålar, ni matälskande Molanders! ;)



Tah-daa! Här har vi la cuisine. Fin matta minsann. Heh. Till vänster bredvid spisen har vi skärbräda och tillhåll för kryddor och hålslevar och sånt där.



Här ser vi hur det ser ut till höger. Diskho, micro (tack Malin, Matthias, mormor o morfar!) och min favoritsaftkanna från Agda's. Och vin. Hehehehe. Tack, faster!



Om vi istället vänt oss till vänster hade vi hittat (eller ja, vi HITTAR ju faktiskt) min köksö som pappa och jag kämpade med en dryg timme igårkväll. Vet inte hur många gånger vi skruvade på saker åt fel håll ... I alla fall. Här hittar vi det viktigaste: kaffekokare! Och brödrost. Den var för övrigt ett riktigt fynd. De hade ombyggnadsrea på ONOFF på Boländerna i Uppsala (typ som vårt Svågertorp eller NOVA Lund-område) och den här filuren från Electrolux var nedsatt från 499:- till 198:-. Jag kunde ju bara INTE slå till, visst?! Man kan ju inte leva utan rostebröd. Till höger ser vi sopgrejen jag fick av mormor och morfar. Den används flitigt - rostebröd har en tendens att smula ...



För att fortsätta i sann Cribs-anda (MTV) måste jag ju visa mitt kylskåp. Massa grejer här i, mor och far och jag såklart fyllde det igår på COOP. Mhm. This is what I'm talking 'bout. I frysen ligger typ bröd, kycklingfiléer och torsk. Mycket upphetsande.




Ovanför micron och diskhon kan man öppna dörrar och hamna mitt i mitt skafferi. Välfyllt och grejer, jag älskar ju att baka som bekant (Titti - "Sött Sweet Dulce" lär användas frekvent ...)! Här hittar vi också kaffe och te och en och annan burk krossad tomat.



Till vänster om föregående bild har jag mitt porslin. Mamma och jag kom fram till att det ser ut som att personen som bor här snarare bor på Vendelvägen 9C. Som är ett seniorboende. Var är alla qwerky glas med pacman-motiv, liksom? Hähä. Men jag gillar't! Nu börjar rundturen dra sig mot sitt slut, tyvärr, men jag har en sista bild att visa ...



Om man tittar ut från mitt köksfönster ser man den här vyn. Alltså. Jag dör lite. Till er som läst Twilight - jag bor i Forks. Det regnar i alla fall lika mycket och naturen är ju. Alltså. Ja. Fantastisk! Och alla är så trevliga!

Ehm. Det bor omkring 2000 personer i Örbyhus. Ifall ni vill veta!

Nu har ni varit på virtuellt besök i min lägenhet - dags att avlägga en fysisk visit också! Jag har två extrasängar finfint undanstoppade under sängen så det finns sängplats om ni vill få en taste of Örbyhus - uncut edition. Återigen - välkomna!