Ny bloggadress

Hej! Eftersom jag numera bor i Frankrike betyder det att min blogg inte riktigt fungerar som jag vill. Detta betyder i sin tur att ni kan hitta mig på följande adress fr.o.m. Nu: http://kmolander.wordpress.com

Samma bloggnamn men annan plattform! Vi ses där! Kram

Liv i luckan!

HEJ allesammans! Nu har jag fixat internet så att jag kan dela med mig av mina dagliga bestyr här nere i Frankrike. Jag har det väldigt bra här nere, speciellt nu när jag kommit över och in i det här jädra byråkratisystemet. Man tänker att det kan väl inte vara så farligt men när man står i en kö i tre jädra timmar för någonting man redan betalat för blir man jäkligt trött. Jag pratar om mitt pendelkort som är det hetaste argumentet i varförmaninteskaflyttatillLanguedoc-högen (för-argumenten är MÅNGA fler, dock, så avskräcks inte ;) ). Om ni inte redan hört historien ska jag återberätta den.

Jag pendlar varje dag mellan Portiragnes och Montpellier och eftersom Portiragnes är så litet går här inga tåg = jag måste åka buss till Béziers och ta tåget därifrån.  Problemet är dock att första bussen går klockan 7:15 på morgonen. Börjar jag kvart i nio blir det jäkligt tight. För att göra det hela ännu mer ångestframkallande går inte den här bussen - som är den enda mellan Béziers och Portiragnes - till tågstationen utan jag måste åka till busstationen och BYTA buss för att komma dit. Närmaste station från där bussen stannar tar femton minuter att gå - då kan man lika bra åka till busstationen och byta. Detta tar cirkus en timme. Tåget till Montpellier tar minst 45 minuter. Ni ser att tidsekvationen inte går jämt ut. Så. Jag har införskaffat en cykel som bär mig mellan min bostad och tågstationen på fyrtiofem minuter (knappt).

I alla fall. När jag skulle köpa mitt pendelkort för att åka tåg och buss tänkte jag att det var väl inga problem. I Sverige är ju allt samlat till en enhet och även om man köper ett kort som ger åtkomst till flera olika bolag kan man köpa det på ett och samma ställe. Åh så naiv jag var. I Montpellier har man något så lustigt som spårvagnar och för att åka med dem behöver man ett extra kort. Jag är bombsäker på att jag kommer få allt av tjejen på tågstationen. Men nej. Istället får jag mitt pendelkort, som gäller på tåg och bussar, och sen får jag höra att jag måste gå och hämta ut mitt pass till tramway på deras kontor. Jaha, tänkte jag, det var ju osmidigt men okej. Jag gjorde inte det direkt eftersom jag hade bråttom till skolan utan tänkte ta det när jag skulle hem igen. Ja, det gick ju inte, kan man lugnt säga. Utanför deras kontor slingrar sig kön nämligen trettio meter. Jaha, tänkte jag, det kan väl inte ta så lång tid. En timme senare hade kön gått fram tio meter och mitt tåg gick. Var tvungen att ta det för att hinna med bussen hem. Så. Just nu har jag inget tramwaykort och jag är jäkligt irriterad på byråkratin.

Men det är också allt jag är irriterad på. Jag har fått internet och tjejen på SFR som hjälpte mig var så himla go och trevlig att det gjorde min dag. Nu ska jag slänga i mig lite frukost och sedan bege mig ut en sväng. Idag börjar jag lägga ut inlägg från Rom - det blir ett för varje dag vi var där - och jag tänkte att ni får ett om dagen de kommande dagarna. Hoppas ni har det bra! Kram

saker jag tänker på när jag jobbar

Det fina med att jobba som kassörska, eller att plocka upp varor för den delen, är att det finns en väldig massa tid att sitta djupt försjunken i egna tankar. Här kommer lite tankar som dykt upp under tiden jag jobbat.

- Hur otroligt många sorters människor det finns. Och hur mycket tur jag har som faktiskt hittat en hel hög jag tycker om när det finns så många man absolut inte skulle kunna umgås med.

- Hur konstigt det är att vissa människor träffar man i fem sekunden men ändå lämnar de ett bestående intryck. Det finns en kille, jag gissar att han är i trettioårsåldern, som har någon slags sjukdom. Kanske MS eller någon annan muskelförtvinande sådan. Han går fortfarande, i alla fall. Jag har bara haft honom i min kassa en enda gång och bara sett honom handla en gång, men jag tänker på honom nästan varje dag. Kanske för att han var så himla trevlig och stannade kvar för att försäkra sig om att jag hört honom säga "hejdå" när han gick. Fast så gör ju många. Jag vet inte varför, men han har liksom hängt sig kvar i minnet. Och om man ska vara ytlig är han inte särskilt snygg (men han hade varit det om han varit "frisk och kry") och jag ser väldigt många snygga unga män om dagarna. Ändå minns jag honom. Konstigt.

- Somligas oförmåga att läsa prislappar. "Urschäkta, vad kostar den här?" säger de och kommer med EN vara. Jag vet inte. Kanske är det jag som är bortskämd och snobbig med idén att alla kan läsa? Om de är analfabeter (de är inte svenskar) är det såklart ingenting som stör mig men jag vet att de kan - de lusläser nämnligen kvittot och absolut vägrar lära sig att rabatterna står i slutet och inte under varan.

- Hur tråkigt det är att lämna allt det här. Jag har lyckats bygga upp en fin jobbgemenskap för mig själv och trivs med nästan alla. Och så ska jag flytta. Fast när jag tänker efter är det precis samma sak jag gör med studierna. Lämnar underbara Uppsala för att flytta till Franska Rivieran. Inte dumt det, såklart, men som flockdjur känner jag ju ändå en sorg över att lämna en trygghet och utforska nya vidder alldeles ensam.

- Hur äckligt mycket färdiglagad barnmat som säljs på burk varje dag. ALLA köper, till och med de som bara köper ekologiskt och absolut inget processat till sig själv. Och som frågar "kan ni ta i den här tofun, den här har ett ämne i sig jag inte vill få i mig ...". Mest vill jag ge dem en örfil. De klagar på att barnen inte äter. Har ni smakat på den där jädra burkmaten någon gång?

- Varför folk med dödliga, ärftliga sjukdomar väljer att skaffa barn. Jag kan överhuvudtaget inte förstå hur en art med så mycket logisk förmåga helt kan kringgå logikens alla lagar och föra över lidande på nästa generation. Jag förstår mycket väl grunden till den biologiska driften att skaffa barn: för 10,000 år sedan fanns det kanske 1000 mänskliga individer kvar (istiden tog en väldig massa offer). Då är det klart att det blir det enda man kan tänka på för att överleva. Att fler måste födas så vi inte dör ut. Men NU när världen är överbefolkad? Jag vet att detta är ett otroligt känsligt ämne och att det direkt angriper det många människor ser som den absoluta mänskliga rättigheten. Jag är emot all form av förbud, för det är såklart upp till var och en. Den rätten ska inte tas ifrån dem. Men kanske, kanske borde man se längre än att man vill ha en liten gullig baby på armen. Vad som är tillräckligt farliga sjukdomar är också svårt. Man kan till exempel leva med blödarsjuka ett helt liv, men om man skulle få Huntingtons eller liknande är det klippt. Och ingen önskar väl sina barn det?

Så. Det var lite. Kommer inte på mer. Skulle kunna skriva en hel artikel om sista tanken men det låter jag vara - när den rätten ifrågasätts hos folk förlorar de plötsligt sin logiska förmåga.

fem saker som irriterar mig å det grövsta

  • Folk som inte är skåningar som hyllar vårt landskap som om det var ett annat land. Som om det var en enda stad. Folk besöker Österlen, Falsterbo eller Torekov/Båstad och sedan har de sett allt och hyllar slätten och de vita stränderna. Ungefär som att säga att man känner fransmännens eller spanjorernas sanna själ genom att ha varit endast i Paris och Madrid under en längre tid.
  • Folk som gasar när de blir omkörda på motorvägen. Eller folk som ligger och fesar i nittio, blir omkörda och sedan kommer och kör om i hundratrettio bara för att de under inga omständigheter kan finna sig själv omkörda av en Golf 2:a (för, ja, det är en sådan jag har).
  • Velighet. Alltså, jag klarar det inte. Vissa människor har en fantastisk förmåga att klaga på och diskutera sönder allt - även om det är det bästa och/eller enda alternativet för alla parter. Många är också duktiga på att säga "men tänk om ..." hela tiden istället för att bara välja och se vad som händer. När jag utsätts för de här sidorna av folk vill jag bara ruska om den och skrika "VÄX UPP! VARKEN DU ELLER JAG ELLER NÅGON ANNAN KAN STYRA VAD EN FLYGBILJETT KOSTAR ELLER OM DET ÄR GODAST MED OXFILÉ ELLER KYCKLINGSPETT!!!!!!". Detta är ett sjukt i-landsproblem från min sida men jag tänker att om de inte kan sluta hänga upp sig på sådana här småsaker - hur tusan ska de klara sig när verkliga livet drar igång?
  • Folk som inte kan unna andra något utan att själv skryta om sina egna, sin familjs eller sina vänners bedrifter i samma andetag och få dem att låta ännu bättre. Japp, skitkul att din son räknade ut kalori- och kolhydratsinnehåll i en maträtt när han var femton - men vad har det att göra med min uppsats om katarerna? Det är inte så att jag personligen vill vara bäst - inte alls. Men ibland vill man höra "gud vad roligt för dig!" istället för att få ett lätt hånleende och en kommentar som den ovan. Och det gäller alla sådana kommentarer jag hör, inte bara riktade mot mig själv såklart.
  • När folk talar om för en hur man känner. Ingenting gör mig så frustrerad.

Long time no see!

Hej alla ni (eller bara ni, kanske ...) som läser!

Det var ett BRA tag sedan jag skrev nu. Det har såklart sina orsaker: jag är hemma i Skåne, lägger min tid på annat och så jobbar jag. Just jobbet har blivit den absolut mest bidragande faktorn till att jag inte bloggar. Jag jobbar nämligen nästan alltid och har precis kommit ur en intensiv tiodagarssession med 6-11 timmar jobb/dag. De flesta har legat runt 8-9 timmar så man åker iväg på morgonen och kommer hem när det är läggdags. Nåväl! Vad har hänt sedan sist?

Jag har fyllt tjugo, gjort systembolagsdebut (för alla er som himlar med ögonen nu är det faktiskt en viktig milstolpe i en students liv - om ni oroar er för något kan jag säga att allt INTE är uppdrucket och att en hel flaska gick åt till att laga boeuf bourguignon som somliga ju fick smaka ;) ). Vad mer? Tja, som sagt har jag mest jobbat och det är sjukt roligt den här sommaren. Förra året var det också roligt men bara när de jag umgicks med jobbade, vilket inte var varje dag. Jag pratade i princip inte med de "äldre" (alltså tjugoplus) av oklar anledning. I år är det dock ändring och nu är jag lite där det passar för stunden vilket passar mig mycket bättre eftersom jag gillar att glida runt och inte bara hålla mig till en grupp.

Det jag är mest glad över är såklart att jag kommer åka i höst, det har inte förändrats ett dugg! På jobb träffar jag hela tiden en massa fransmän som blir så glada när någon pratar lite franska och häromdagen fick jag erbjudande av en herre från Lyon att flytta dit permanent och gifta mig med hans son. Dör lite av skratt när jag tänker på det. Merparten av kunderna är verkligen hur härliga som helst, men ibland har man otur och då testas tålamodet till max. Igår var en sådan dag, men det gick bra ändå.

OCH OCH OCH nu till den för stunden viktigaste tillkännagivelsen: jag har köpt ny kamera! En Nikon Coolpix S8100. Den är så fruktansvärt bra att jag nästan gråter bara jag tänker på det. Den var lite dyr för min smak, 2490:- på MediaMarkt, men jag kände att nu när jag ska flytta utomlands vill jag ha med mig en bra kamera som tar fantastiska bilder som jag kan njuta av i många, många år efter. Jag har fotat en hel del, mest djuren och blommor eftersom de är tacksamma objekt. Jag visar ett axplock nedan! Kvaliteten blir komprimerad på bloggen så om ni vill ha de "riktiga" - säg till så fixar jag :)



















Det var allt! Har ungefär tio gånger fler bilder på kameran men det här var några. Så himla tråkigt att kvaliteten försämras av det här bloggverktyget, men så är det ibland! Vi hörs!

Hösten 2011

Hej!

I höst bär det som ni vet av till Frankrike för min del. Ska stanna i en hel termin, förhoppningsvis en till om jag trivs och hittar jobb eller riktigt härliga studiemöjligheter! Som ni vet är det fullt möjligt att studera på distans från Sverige vilket gör att jag inte tappar tid från mina nuvarande studier här hemma.
       Idag pratade jag förresten med min hyresvärd nere i Frankrike! Hon är tydligen i Sverige för en kortvisit (de bor i Östraby mellan Hörby och Sjöbo) och idag ringde jag till hennes mans mobil (han är baserad i Sverige) för att presentera mig. Ska ju hyra av dem så pass länge att jag vill ha en lite mer personlig relation ... Hon ringde i alla fall upp och jesus vilken svada - det slog Molanders alla dar i veckan! Men hon var supertrevlig så det känns riktigt bra. Fick även adressen till huset - Rue 7 Muette 34420 Portiragnes. Så nu får ni skriva brev och ha er! Och komma och hälsa på såklart. Jag bor alltså i byn och inte nere vid stranden (finns ett Portiragnes plage också som ligger några km bort) och där finns ALLT man kan tänkas önska sig! Bageri som bakar färskt varje morgon, bussförbindelser med avgång till Béziers minst en gång i timmen o.s.v. o.s.v. ... Perfekt! Huset har tvättmaskin så den biten behöver jag inte oroa mig för. Åååh, det ska bli så KUL!
       Idag ska jag in till Malmö med Josefin om hon kan ringa någon gång ... Ska debutera på systemet. Kanske. Och så ska Josefin ha lite grejer, pass bland annat. Och så ska vi fråga hur mycket tilläggen till tåget kommer ligga på. Jag gissar runt 600:- ner (i överkant) och kanske 200:- från Rom till Montpellier. Vi får la se ... Anledningen till att det kostar så mycket är att vi kommer åka nattåg ner och platsbokningen där är ganska dyr. Förhoppningsvis kan vi dock få sittplatser, då blir det billigare!

Long time no see

Hallå hallååååå

Har inte skrivit här på evigheter vilket såklart beror på att jag är i Skåne och hänger med dem jag vanligtvis brukar uppdatera för ... Men! Nu har vi visst ett läsarbyte här minsann, så får väl lägga manken till.
      Vad har hänt sedan sist? Inte så mycket. Jag jobbar (COOP), pluggar (en skrivarkurs och en litteraturkurs på engelska), syr och bakar. Som vanligt alltså, förutom jobbet. Senast sydde jag en cape/mantel och häromdagen kom mina mönster till en regency gown och till tidsenliga underthings - här ska sys!
      Usch, känner mig totalt omotiverad att skriva så ska gå och lägga mig - uppdaterar mer när andan faller på. Kram!

Lite tur minsann

Oooooj vad jag har varit dålig på att blogga senaste tiden, helt makalöst! Meeen, det har sina orsaker. Plugg, hemresor och en tenta tar naturligtvis bort tid från bloggtiden. Dessutom har jag varit ovanligt produktiv på matlagningsfronten så jag har varit alldeles schlut efter åtta på kvällarna. Nåväl, nåväl. Idag hade jag min sista tenta för terminen, omtentan i kultur och samhälle. Det kändes bra så nu håller vi tummarna!
       Anywho, idag fick jag en trevlig nyhet via e-mail från skolans ansvarige. Jag råkade klanta mig lite när jag förde över anmälningsavgiften på €150 (man ska själv stå för den avgift franska banken tar ut och man kan inte välja det på Swedbank - endast mottagaren kan stå som betalningsskyldig eftersom vi är EU-länder - ngt sådant) och förde bara över just 150 euro. Jag kompenserade alltså inte för den franska bankens avgift. Men! Så fick jag mail idag från Clemence Dupuis som hon så fint heter där det inte bara stod att jag kan balansera detta när jag betalar kursavgiften (det gör man på plats) utan också att jag inte alls ska betala €950 utan €800! Det står väldigt otydligt på hemsidan så jag var säker på att jag skulle behöva betala 150 + 950, men nu är det alltså totalt 950 som skall betalas! Himla fint. Nu tjänade jag 1400 spänn bara sådär! Hoho! Det är minsann nästan kostnaden för hotellet i Rom, inte illa!
       Fick även in skatteåterbäringen idag, 1510:-, man tackar! De är till mamma och pappa eftersom jag lånade av dem till anmälningsavgiften. Trodde inte de skulle komma förrän den tjugofemte så det var ju en trevlig nyhet! Det skall även betalas tillbaka till Josefin och betalas hyror, får se om jag gör som jag tänkt och betalar båda hyrorna direkt (alltså för juli och augusti) eller om jag tar dem en och en ... Nästa pengasvärm kommer nämnligen den 25 juni och det är ju inte så långt dit. Å andra sidan är jag inte schemalagd på jobb förrän den 27 så jag är ledig ända tills dess, kan ju vara kul att kunna använda ledigheten till något kul!
       Nej, nu ska jag återgå till att packa ner mig själv, måste nog in till grannen och låna en dammsugare. Älskar min lilla men den har ju inget normalt munstycke så jag kan inte suga ut luften ur mina vakuumpåsar. Vakuumpåsar är för övrigt bästa uppfinningen när man ska packa, fick ner ett helt överdrag till en soffa + kuddöverdrag till den i en påse och det blev inte större än en ugnsplåt, om än något tjockare. Dessutom blir det inga rynkor! Purrrfekt. De finns på Clas Ohlsson, 149 riksdaler för två stycken och de är återanvändningsbara. TIPS!!!!
       Jag planerar att komma hem imorgon så vi ses kanske då! Kram på er därhemma, vi ses snart!

Stockholm

Hej!

Ja, ni läste rätt. Jag sitter i Stockholm just nu av den enkla anledningen att jag ska till Lydia - som bor i Märsta - ikväll. Tänkte att jag lika gärna kunde göra en avstickare hit och hänga lite i Hufvudstaden när jag hittade en tågbiljett för 20:- ... Lånar Lydias pappas SL-kort (pendelkort inom Sthlms län) när vi ska hem till henne sen så jag förlorar inte en krona på det.

Hur som haver, nu ska jag gräva ned mig i lite studier. Först skall jag läsa "A room of one's own" av Virginia Woolf, den ska egentligen läsas i sommar till engelskakursen jag tar, men jag provläste första sidan och den verkar så himla bra så jag tar den nu. Sedan skall jag skriva en uppsats/analys av "L'étranger" av Albert Camus till franskan och sedan ska jag översätta en massa glosor till textprovet den första juni.

Kommer inte ihåg om jag berättat att jag bokat biljetter hem, men det har jag i alla fall. Rullar in på Malmö C 23:54 den andra juni. Mycket fint pris - 270:-! Utmääääärkt.

Nu ska jag läsa, arrividerci!

Vilken jädra dag

Igår hade jag min sämsta dag på VÄLDIGT länge. Den klarnade upp till slut som alltid med språkvetarna, men morgonen alltså ...

Det började bra. Gick upp, åt frukost, såg film, var jättejätteproduktiv och åkte in till Uppsala kvart över ett. Åh, just det. Egentligen började min dåliga dag redan ett par dagar tidigare då jag råkade slå ner datorn i golvet så bredbandsmodemet gick i två bitar ... Därav utebliven uppdatering. Nåja. Tillbaka till gårdagen. När jag kommer in i Uppsala ska jag ringa Lydia men hittar inte min telefon. Helveteeee tänker jag och ränner in på ULs kontor för att be dem ringa tågvärden så att jag kan få tillbaka min mobil. De hittar såklart inte den på tåget. Så jag blir alldeles sådär jobbigt ledsen man blir när man förlorar en kär ägodel och dessutom inte kan ringa en endaste människa för man är utan både internet och mobil. Jag knatade hur som haver till 3-butiken för att spärra mitt kot och få ett nytt bredbandsmodem. MEN såklart är det så att modemets garanti inte omfattas av skador på hårdvaran så jag får inget nytt utan måste köpa ett fö 200 spänn. Det är inte så mycket egentligen men den här månaden är det lite kris eftersom den bara är "halv" ur CSNs synpunkt. Gahh ... Nåja, hur som haver blir det i alla fall om så att jag köper ett nytt modem och springer tillbaka till centralen för att hitta tågvärden (tåget kommer tillbaka igen efter att ha vänt i Upplands Väsby) som säger att jo de hade hittat en mobil men två äldre herrar hade sagt att de ringt till pappan och att de kommit överens om att skicka telefonen till ägaren. Fick låna tågvärdens telefon (tack!), ringde pappa och blev bannad litegrann såklart (välförtjänt erkänner jag för en gångs skull haha) men fick reda på att det VAR min telefon och att de skulle skicka den till mig. Den kom inte idag så jag hoppas att morgondagen is my lucky day. Om inte så :(

Nåjaaa. Efter den skitdagen sprang jag på en tjej jag pluggade med FÖRRA terminen som jag inte pratat med på evigheter, fick låna hennes mobil och ringa Lydia som sa att hon och Madde var på väg till centralen ändå, så vi möttes upp där och sedan drog vi till Polishuset för att fixa pass. Ska hämta ut det i Skåne den 2:a juni, spännande. Ser ut att ha världshistoriens kanske bredaste käke på fotot men det är i alla fall inte alldeles åt helvete. Jag fick inte hämta ut det i Trelleborg (tydligen kan man inte det?) utan måste in till Malmö men det gör ju inte så mycket, ska ju ändå in och träffa Linda de dagarna :).

Nåja. Kvällen avslutades himla fint i goda vänners sällskap och allt är så tråkigt och vemodigt för jag har ju verkligen skapat mitt eget hem här uppe. Trelleborg kommer alltid vara "hemma" såklart, men det här är något jag valt och skapat för mig själv på alldeles egen hand, i alla fall fixat boende, vänner, studieort etc etc. och att lämna det känns så himla tråkigt samtidigt som det ska bli fantastiskt roligt. Jag gnäller väldigt mycket om detta här i bloggen men åh om ni visste hur härligt vi har det tillsammans. Hoppas jag kan jobba 6 timmar extra i möbelaffären i Frankrike i månaden så att jag kan dra till Lydia, Andrea och Lovisa i Barcelona när andan faller på ;) Skämt och sido.

Nu ska jag dricka upp kaffet och läsa klart tidningen och sedan ska jag plugga! Ikväll börjar jag kolla på tågbiljetter, blev jäkligt nällad på att åka tåg hem istället för att flyga faktiskt!

Söndag 22 maj

God förmiddag!
Jag har varit vaken sedan halv nio ungefär då mamma ringde för att höra om jag kommit hem. Hade nämnligen inte skickat sms som jag brukar haha. Lilla gumman då ;) Nä, men jag kom hem vid två inatt och då var jag så himla trött att jag stupade i säng utan en tanke på mobiler och sms som kanske borde skickas. Hihi.

Igår blev det plugg och brodering till att börja med. Har nyss färdigställt min andra 1800-talsinspirerade långklänning, denna gång en ljugul dröm som är så fin att jag vill flytta in på Salsta slott bums. Eller kanske en liten engelsk stuga vid havet i Devon, det hade varit något det! Nåja. Jag handbroderar hur som haver en blomranka som slingrar sig från oket och en bit ned på kjolen, är väldigt nöjd än så länge om jag får säga det själv. Det är dock ganska tidskrävande (och dyrt, helt galet hur mycket man får betala för 8m broderigarn - 18:-!!!) så jag har bara gjort lövverket än så länge. Blommorna kommer i dagarna.

Efter att jag broderat klart och fingrarna blödde av diverse nålstick tog jag tåget in till Uppsala för att träffa en tjej jag läser franska med. Hennes korridor skulle ha fest och jag blev inbjuden. Det var trevligt men väldigt ... annorlunda mot vad jag är van vid. Det påminde om de festerna vi hade i början av gymnasiet där man (förlåt mormor och morfar) hade dryckeslekar bara för att man skulle få i sig något för att det var så vidrigt. Målet för folket igår var att bli så fulla som möjligt och sedan dansa så många strippdanser som möjligt (förutom jag och min kompis var det bara två tjejer till kanske 10 killar), jag och min kompis stod mest och tittade på och snackade med en spanjor från Granada. Han hade bestämt sig för att jag kom från Danmark för att "allt söder om Småland är ju Danmark fastän det heter Sverige". Ganska roligt att han är doktor (PhD) i atomfysik. 27 år. Inte riktigt OK känner jag för jag kommer nog inte bli doktor i någonting förrän jag är över 30. Om ens då. Det behövs ju inte direkt ...

Nåväl. Festen var ganska fin trots allt för det är ju alltid kul med nya människor. Men som sagt, väldigt gymnasieaktig fest. Jag har ju blivit van vid att man dricker alkohol för att det är gott, inte för att få igång stämningen, så deras halsande av burköl när någon missade en klapp i dryckesspelet kändes väldigt tråkigt. Men!De var hur trevliga som helst ändå så det gjorde inte så mycket.

Idag ska jag åka in till Uppsala och besöka Michelle, vi ska ha plugg- och filmdag. Hon blev väldigt nällad på 1800-talsfilmer sist jag var där vilket är roligt eftersom hon kanske är den flickigaste jag någonsin mött. Allt är lila och rosa och glittrigt så det känns bra att föra in lite förnuft och känsla och dämpa allt det glättiga litegrann.

Nej! Nu ska jag knåpa ihop ett brev och sedan bege mig, vi hörs!

Främlingen

Godmorgon! Eller snarare god förmiddag. Jag steg upp vid nio (mamma ringde sju och jag hade verkligen planerat att gå upp då men, nä ...) och har suttit och läst tidningen och löst lite korsord. Och ätit frukost förstås. Idag ska jag åka in till Uppsala, sätta mig på ett café och plugga fram till fem ungefär då jag ska åka till en kompis som har inflyttningsfest. Tänkte baka något tills dess men vi får se ... Macarons går alltid hem och är lätta att göra men eftersom jag inte kommer ha tillgång till kylskåp kommer de ju smälta. Om jag inte gör smörkrämen på plats, helt klart ett alternativ. Hmm.

Hur som helst, igår läste jag "Främligen" av Albert Camus. Vi har läst den i franskan men jag tänkte beta av böckerna på svenska eller engelska innan tentan den 1:a juni så att jag verkligen har koll på vad de handlar om. Just Främlingen tyckte jag var helt OK på franska. På svenska -  HERREGUD VAD BRA! Den är skriven ur absurd synvinkel och handlar om unge Meursault vars mamma nyss dött. Han har inga känslor inför det, faktiskt har han inga känslor alls direkt mer än de basala. Efter lite allmänt leverne slutar en dag med att han mördar en arab (boken utspelar sig  Algeriet och Meursault är algerfödd fransman) och hamnar i fängelse, där hans minst sagt likgiltiga framtoning stjälper mer än den hjälper. Han döms till döden och andra halvan av boken tillägnas hans tankar kring livet. Mycket om huruvida Gud finns - eller snarare om han själv kan intala sig det - och om hur det är att finna sig alldeles avskuren från de känslostormar som tycks dra genom andra människor. Den är bara 143 sidor lång och väldigt bra, så läs den!

Idag ska jag plugga glosor och läsa "Jag älskade honom", även den till fransktentan. "Je l'aimais" heter den på franska. Den är också väldigt bra fast på ett helt annat sätt.

Nej, dags att baka lite tror jag bestämt. Vi hörs!

Söndag 15/5

Hallå hallå!

Klockan är halv ett och jag har varit uppe sedan nio ungefär, fast jag låg och drog mig i en halvtimme. Sedan dess har jag duschat, varit ute och gått i en timme ungefär och ätit frukost. Nu sitter jag och vilar lite. Förkylningen har nästan lagt sig, tror att den blev så jobbig eftersom den kombinerades med pollenallergin. Tur att jag har tabletter i alla fall!

Idag ska jag plugga (läsa två böcker och skriva tankar kring dem) och det är väl ungefär det. Måste hålla i slantarna för den här månaden är så himla lång (21 april fick vi pengar och den 25 maj får vi nästa). Men det är bra och lärorikt och dessutom ger det mig en utmärkt chans att äta mig ur lägenheten som ju ska vara tömd tills jag åker hem. Julia följer dock med upp när jag ska köra upp så då blir vi två om saken ;)

Häromdagen fick jag hem reseguiden jag beställt till Languedoc-Roussillon (området där jag ska bo i Frankrike) och jag är så ... förväntansfull! Det är en riktig smältdegel vad gäller historia och jag kommer lära mig så mycket! De har fantastiska vandringsleder (varav en superfin börjar ett par kilometer från där jag kommer bo) och det är otroligt billigt att ta sig runt. En nackdel är dock att även om deras bussnät och kollektivtrafik är väl utbyggd är den inte särskilt smidig, man får byta buss ett flertal gånger och sådär. Det går dock direkttåg och även om det är dyrare än busskorten är det billigare än vad jag har nu. Nu betalar jag 500-750:-/månad för pendling - där kommer det ligga mellan €50-60.

Nej, nu ska jag ta tag i mitt liv här. Vi hörs!

Mina fem finaste

Som ni kanske vet är jag väldigt förtjust i att läsa och att se på film, men mest läsa. Därför tänkte jag i omgångar presentera mina favoritböcker - fem åt gången. Här kommer mina absoluta favoriter, utan egentlig inbördes ordning.

1. The Name of the Wind (Vindens namn) av Patrick Rothfuss
Berättelsen om unge Kvothe - den unge spelmans/nomadsonen vars föräldrar och familj blir mördade. Kvothe överlever och beger sig iväg ut i världen för att komma till sina drömmars plats - Universitetet. Vägen dit är lång och kantad av faror men han kommer fram till slut såklart, kanske mest tack vare den aldrig sinande törsten efter att få veta allt om dem som dödade hans familj. Den här boken är faktiskt en av mina två allra finaste och jag rekommenderar den till alla. Den hyllas inte bara av mig utan har omnämnts som "det bästa sedan Sagan om Ringen". Rothfuss är ett geni med ord och varenda mening är perfekt ut i fingerspetsarna. Inte en enda gång har jag stannat upp och tänkt "vilken malplacerad mening!". Åh, läs alltså. På engelska helst men svenska går kanske bra, jag vet inte. Det här är den första delen i en planerad trilogi - The Kingkiller Chronicle - och andra delen kom ut i mars och heter The Wise Man's Fear.

Här kan ni hitta den (på engelska): The Name of the Wind.

2. Jane Eyre av Charlotte Brontë
Jag behöver väl knappast nämna att det här är den andra av mina två allra finaste? Jag älskar allt med den här boken och läser den om och om och om igen. Den är inte lika mästerligt skriven som The Name of the Wind, men väldigt nära och jag tror minsann att handlingen är snäppet vassare - dött lopp alltså. Den handlar som förhoppningsvis bekant om Jane Eyre, en föräldralös flicka som skickas till Lowood Institution av sin elaka moster som hatar henne. På Lowood får hon uppleva misär, förlust och förudmjukelse men också vänskap och förhoppningar inför framtiden. Så småningom får hon tjänst som guvernörska åt flickan Adèle på Thornfield Hall med den mystiske Mr Edward Rochester som husets herre. Resten är kärlekshistoria och alla tonårsflickors dröm. Kanske anledningen till att jag vill bli lärare (och bo på slott). Även den här bör läsas på engelska. 1800-talsengelska gör sig inte så bra översatt till svenska, tycker jag.

Här kan ni hitta miraklet (på engelska): Jane Eyre.

3. Labyrinth av Kate Mosse
Boken som öppnade upp för min nuvarande största passion: Albigenserkriget, katarer och sydfransk medeltid. Fantastisk bok som mystiskt blandar nutid med dåtid och lite magi också, även om det inte kallas så i boken. Man får se många sidor av kriget och vilken påverkan det hade på området (Languedoc-Roussillon) och blir även introducerad för occitanskan, ett språk som inte är alldeles olikt katalanskan och som faktiskt talas än idag. Egentligen vet jag inte om boken i sig är så himla fantastisk men det den handlar om är minsann det. Den är värd att läsas endast på grund av historien den berättar - ett dolt och nästan undanskuffat kapitel i Europas historia som vittnar om tankebanor som totalt utraderats av såväl katolicismen som protestantismen, och islam faktiskt. Gillar ni medeltidshistoria och är allmänt frankofanatiska - LÄS!

Här kan ni hitta den: Labyrinth.

4. Age of Iron av J.M. Coetzee
Min favoritnobelpristagare. Just den här boken handlar om en kvinna som skriver ett brev till sin dotter som bor i USA. Kvinnan själv är vit, lärare i engelsk litteratur, döende i cancer och dessutom boende i Sydafrika när apartheid rasar som värst. I boken behandlar hon det känsliga ämnet vem som sköter vad och vem som gör det rätt och man får också en hel del fina livsbejakande tankar. Mitt favoritcitat kommer härifrån, men det får ni läsa en annan gång (om ni inte redan hört det, jag pratar om det nästan jämt). Det här nog min mest intellektuella favoritbok, tror jag, och den är bättre än något annat jag läst i den genren. Coetzee är känd som mannen som aldrig ler eller visar känslor men det gör ingenting för när han skriver är det som att sitta i berättarens huvud och se, höra, känna, förnimma allt som pågår. Om man bara ska läsa en bok av en nobelpristagare röstar jag på den här, jag tror den förändrade min världssyn ganska rejält. Språket är såklart fantastiskt men inte sådär jobbigt som t.ex. Herta Müllers eller J.M.G. Le Clézio för den delen. Nej, jag har bara en sak att säga: LÄS. Basta.

Här kan ni hitta den: Age of Iron.

5. The Forgotten Garden (Den glömda trädgården) av Kate Morton
Sist men absolut inte minst kommer detta lilla mysmästerverk. Det är, som alla Kate Mortons böcker, en släktsaga som behandlar det komplexa med familjer och de lustigheter som kan uppstå. Det är dock inte storyn som gör boken så fin, även om den är hur bra som helst, utan platsen den utspelar sig på. En liten engelsk stuga i utkanten av en by med en gömd och glömd trädgård man inte kan se om man inte kryper genom skorstenen. Såhär skulle jag vilja bo alla dagar i veckan och skriva mina böcker. Jag kommer inte riktigt ihåg storyn till hundra procent men bilden av den här lilla stugan har etsat sig fast i minnet. Det var faktiskt morfar som tipsade om den här, det tackar jag för. Just nu står den i bokhyllan nere i Skåne men jag ska läsa om den så fort tillfälle ges. Och om ni inte läst den än, gör det. Mysbok nummer ett. Men faktiskt väldigt djup också, och viktig. Och hemsk. Ett livsöde man inte önskar sin värsta fiende, men som ändå reder ut sig fint till slut såklart.

Ni hittar den här: The Forgotten Garden.

Så om ni har 400:- över och vill lägga dem på böcker (och det vill ni ju) rekommenderar jag ovanstående. Läs dem och kom sedan tillbaka hit och säg vad ni tyckte. Jag väntar med spänning!

En lista

Hej!
Nu ska ni få en liten lista eftersom jag inte bloggat på ett tag. Håll till godo!

Senaste 
Låt du hörde: Lord of the Dance av Ronan Hardiman
Film du såg: Hmm ... måste nog ha varit Red Riding Hood på bio.

Mat du åt: Lins- och potatissoppa!
Kram: Hm ... hela klassen inatt?
Puss: Oj, ingen aning.
Kyss: Nån random kille på en klubb
Känslan: Åh, herreGUD vad jobbigt.
Resa: Ja, jag åkte från Uppsala till Örbyhus senast idag men innan dess var det nog sist jag åkte hem från Skåne :)
Glädje: Är glad mest hela tiden här uppe med alla fina människor överallt!
Dröm: Jag drömde att jag gick på dejt med min klasskompis kusin (som för övrigt är GOR-GE-OUS!)
Person du träffade: Lydia, Karin, Anna, Amanda och Jennifer.
Personen du pratade i telefon med: Mamma såklart.
Personen du fick sms av: Mamma. Haha. Det är alltid svaret.
Gången du åt 7-eleven korv: Oj.. det har jag aldrig gjort!
Gången du var utomhus: var precis ute på balkongen, så fem minuter sedan kanske?
Gången hela din familj åt middag tillsammans: I påskas!
Saken du köpte: Jordgubbar. Som var övermogna = inte gott.
  
Allmänt: 
Ska bli skoj: Sommaren och hösten! Först plugg och jobb (hoppas jag) och sedan Italien och SEN FLYTTAR JAG TILL FRANKRIKE! Ev. blir det Barcelona 7-11 september, har resor kvar på mitt tågkort då och Lydia ska ju plugga i Barca så då åker jag och hälsar pååååå! Hela sommaren kommer bli kalas!
Ska inte bli skoj att: Lämna Uppsala ... :(
Sparar till: Flytten till Frankrike och såklart Italienresan.
Pålägg som gäller: Är inte så mycket för pålägg men majonnäs och tomat är alltid gott.
Önskar att jag var bättre på: Disciplin
Dagens dryck: LOKA med vattenmelonssmak
Vad saknar du: Skåne. Alla dagar i veckan. Och allt som hör till!
Tre band/artister: Offspring, Emmylou Harris och Bryan Adams
Vad har du gjort idag: Vaknade upp i Karins säng, Lydia låg i bäddsoffan och Karin var hos sin pojkvän. Lydia låg och sov bort ruset (jag vaknade nio, pigg som en lärka) så jag läste i tre timmar tills hon vaknade. Sedan knatade vi till McDonalds och svullade innan vi satte oss vid Fyrisån och solade och pratade.
Brukar du svära mycket: Japp. Är ju skåning ;)
Hur tidigt stiger du upp: Runt åtta-nio, men skulle önska att det blev kring 7 varje morgon.
På helgerna: varierar. allt från sju till halv ett.
Vad ska du göra ikväll: SOVA.
Hur många timmar sover du per natt: 5-12, beror helt på.
Vem är snyggast i världen: Min fransklärare, gudars skymning alltså. Eller kanske min klasskompis kusin. Han är inte dum han, men det är kanske bara tillfälligt från min sida.
Vad är det för veckodag: Söndag.
Bästa saken som hände mig förra sommaren: KOM IN PÅ SPRÅKVETARPROGRAMMET OCH FICK BÄSTA LÄGENHETEN :D
Favoritplagg i garderoben just nu: Min afrikainspirerade klänning från Vero Moda.
Längd: 170cm
Byter gärna garderob med: Elsa Billgren
Byxa eller kjol: Kjol
Senast utlästa bok: Wise Man's Fear
Mitt rum kan beskrivas som: mishmash av olika stilar med tonvikt på lite slottsliknande.
Mig själv med tre ord (just nu): solbränd, trött och mätt
Jag tränar: Japp. Promenerar 6km 2-4ggr/vecka och sedan gym ett par ggr/vecka på det.
Jag ville bli när jag var liten: Hmm .. vad ville jag INTE bli? Diplomat antar jag.

Om

Min profilbild

Katie

Jag blev utsedd till "Årets diplomat" efter FN-rollspelet i Samhälle B-kursen. Det säger väl en del om min förkärlek till djupa diskussioner och argumentationer. Annars är jag lätt att umgås med, tycker jag, och inte särskilt självupptagen. Jag älskar skogen, sjöar, havet och allt som har med 1800-talets aristokratiska England att göra. Maten borträknad. Jag är alltid glad och social men om du letar efter någon som kommer berätta alla känslor och tankar utan förbehåll har du tyvärr kommit fel. Men jag lyssnar gärna på dina, man kan säga att jag lever för det, litegrann!

RSS 2.0